Idag fick jag nog! Nog av 14 dagar med hosta, feber, värk och snor..Gav mig av till läkaren som konstaterade: VIRUS! Seglivat elände..  Bläh!  Har fått kortison mot svullnaden i bihålorna. Hostmedicinen hade jag inte råd att lösa ut. Orkade gå en promenad med mina grannar ikväll så jag är säkert piggare och "hostfri" imorgon. 

Såg Let´s dance hos grannen. Willy åkte inte ut idag heller. Visst var det lite underligt?! Ska man behöva se den där charmige "klumpen" vinna alltihop?? - Annat var det på min tid...Nä, det var det ju inte, för min tid är ju NU!!

I morgon måste jag ta itu med ett problem. Jag har fått med mig kusinens extranyckel hem. Jag tror iaf att det är den som sitter på min nyckelknippa och inte fungerar i mitt dörrlås. Jag som var så säker på att jag lämnat tillbaka den. F-låt!!!

Har sååå tråkigt! Sjuuuuk! Mår pyton och behöver piggas upp. Inte en chokladbit finns det i lägenheten. Har kollat noga.  

Har iaf nät-shoppat lite till mig och dottern. Ja lite till sonen också förstås, men eftersom han är den värsta klädsnobben av oss tre vill jag gärna att han är med när hans kläder ska köpas. Han är så förb***** petig. Jättejobbigt att vara mamma åt en sån 5-åring. Känner mig lite stolt ändå. Han vet vad han vill och han har god smak. Om 2 veckor fyller han år. Jag har köpt en väska till honom. Det var vågat av mig! Risken finns att han ratar den...   

Känner mig ganska nöjd just nu...ännu nöjdare när kläderna kommer och inte fullt så nöjd när räkningen kommer. 

Men vem orkar tänka på det nu? Inte jag. Jag tänker på choklad och Sushi. Köpte förresten en bok om sushi på bokrean. Här är den. Kan varmt rekommenderas.

.....och så några bilder på klädinköp...  

Tog ledigt och åkte till småland på släktkalas.

Under båtresan målade jag och dottern tatueringar på varandra med tatueringspennor. Sedan såg vi Hannah Montana till hennes DVD plötsligt la av. Lille sonen tittade på film under överresan och söta små flickor svärmade runt honom. Båda barnen var mycket nöjda. Sedan somnade de i bilen och då vi kom fram till Vetlanda gick de rakt in och la sig och sov vidare. Själv stannade jag uppe med morbror och drack te och åt massor av goda smörgåsar.

Vi stannade i Vetlanda och tog det lugnt. Matade änder och fick en ordentlig chock. Gissa om änderna var hungriga? Vi kastade lite bröd till dem och plötsligt flög de alla fram till oss. När brödet började ta slut nöp de oss i skor, byxor och hoppade upp och nöp oss i vantarna.Lite otäckt var det allt...men vi åkte dit med mer bröd för vi förstod att de var jättehungriga.  

Hann träffa gullig och mullig kusin med bebis i magen. Nästa gång vi ses har bebisen säkert redan kommit. Det ska bli roligt.

På fredagen åkte vi till Jkpg. Bodde hos min goa kusin som hade en härlig utsikt över Vättern. Träffade kusinens mamma som jag inte sett på 10 år. På kvällen var vi på kalas och träffade många trevliga människor. Beundrar C:s fantastiska konst. Den gjorde deras hem så varmt och personligt.

På lördagen var det släktkalas. Barnen lekte och hade roligt med sina sysslingar och kusiner. Själv fick jag inte plats vid vuxenbordet så jag fick sitta vid barnbordet. Om min syster hamnat där hade mina föräldrar protesterat vilt eller satt sig hos henne. Men inte nu inte! Singelkvinnans dilemma. Fick sällskap av S och vi hade det trevligt där vi satt bland alla glada barn. Nackdelen var att det blev tomt nästan direkt.

Hade med presenter till min systers familj. 3 av 5 fyller år i mars..trodde först att de skulle sova över till söndag, men de skulle åka hem samma kväll. Bad min systers man att de skulle svänga förbi lägenheten (max 7 min med bil) så att sakerna kom med. Jo,visst! det skulle gå bra...men det tyckte inte min syster. Nä! Så de åkte hem utan allt jag släpat med härifrån. Till deras stora dotter hade jag stressat och stickat en halsduk som hon önskar sig. Ville att den skulle bli klar till födelsedagen. Min syster tyckte vi kunde ta det senare. - I sommar då kanske?

Barnens morföräldrar talade knappt med sina barnbarn. Inte med mig heller... Degraderaderades tidigt i mitt liv och som frånskild är jag nu nere på noll. Tur att det alltid funnits människor i min närhet som jag älskar och litar på.

Släktkalaset var trevligt och jag är så glad över att någon tog tag i det så att det blev av. Härligt också för mina barn att se att de har en stor go släkt.

Vi avslutade med äventyrsbad i Rosenlundsbadet. Så häftigt! Vågmaskiner, strömmar, grottor, vattenfall, trampoliner, vattenrutschkanor, glasrutor så man kunde se under vatten och så kunda man simma utomhus. Tur att A följde med..Vi fick hålla koll på ett barn var och vi hade så roligt! Avslutade med Mc Donalds och sedan bar det av hemmåt!

Rosenlundsbadet!   http://www.rosenlundsbadet.se

- Vågbassäng Djup 0-180 cm, vågmaskinen startar varje halvtimma
- Vattenrutschbana med tidtagning, längd 52 m
- Bubbelpool
- Massagepool
- Grottor
- Virvelström
- Vattenfall
- Vattenkanoner
- Badlagun
- Kanal till utomhusbassän

Kunde nästan tro att jag skrivit texten till låten "Sånt är livet"! Men det var det ju inte. NÄ!!

Fast i så fall har jag även skrivit låten som Caroline af Ugglas sjunger...och den har jag ju inte heller skrivit...  Var inte så stöddig vid tiden det begav sig.

Med tanke på att jag ville bli författare ända sedan jag var 15 så har jag banne mig inte skrivit mycket alls. Inte bra! Man blir ju inte yngre heller...

Anita                                             

           Caroline                               

Avrundar med några rader ur en låt som RATATA gjorde för "100 år sedan". Jag vet att jag överdriver Okej!? Men det var faktiskt längesedan. Över 20 år sedan "typ".  Vi använde inte ordet typ på den tiden. Då gällde bara ""änna", "då", "liksom", "va´". Möjligen sa vi:  - "ä´ du go i hövvet ,eller?!" men det tar vi en annan gång. Puss!!

Men ingen är så blind
som den som inte vill se
du kunde älskat med min bäste vän         ( Hm..lät han bli det?? Jag blir nog inte 

 när jag låg bredvid                                          gladare av att få veta sanningen är 

                                                                              jag rädd för.)

och vad jag än gjorde
och vad jag än sa                                                

så var du aldrig riktigt nöjd
nej, det var aldrig bra

jag är glad att det är över
så lämna mig ifred
du är det sista jag behöver
och jag orkar inte mer

1,5 kilo lingonsylt tappades i golvet!! PANG! SPLATT! Lingonsylten nådde oanade höjder kan man lugnt påstå...På föstret, upp på de övre skåpsluckorna, in i hyllor, över dammsugaren och mängder på matta och golv.. @$*&%=*!! Tog raskt fram moppen och plötsligt var det vatten överallt...Där fick jag för att jag köpte moppen på Rusta....hål i botten efter bara några månader. Borde ha vetat bättre....

Har köpt ny mopp-hink idag. Fick ett skinande rent kök på köpet.    

Inget ont utan att det har något gott med sig..

Trotsade kylan och begav mig till Visby. Köpte batterier till stegräknaren...Jippie, den fungerade. Hittade en jättefin jacka till lillkillen och ett par svarta jeans som han ska få när han fyller år. Provade 5 par jeans själv. Förb. speglar!! Köpte inget till mig själv. Jo, förresten!Torkarblad, mopphink och batteriet till stegräknaren såklart.

Har precis kommit hem från en trevlig kväll hos Eva och Björn. Trevligt sällskap och mumsig tårta! Deras rara son har varit sjuk en vecka. En aning rastlös kan man säga att han var...om man vill ta i, i underkant.

Min strumpa fastnade nyss i golvet bredvis spisen. Måste ha missat lite sylt..Tar det i morgon, för nu ska jag sova. Ha det gott!

Hur gick det här till?? Vips är alla kläder i garderoben slitna och trista. Känner mig ganska sliten och trist själv nu. Urk!!! Hur blev det så? Jag som älskar kläder och är fåfäng. Visst hålls jag tillbaka av min ekonomi men även av att provrummens speglar är så elaka..Speglarna hemma är förresten nästan lika dumma. Gjorde några "upp-piggnings"-försök:

Tonade håret- hjälpte inte!

Klippte mig- hjälpte inte!

Gjorde ansiktsmask- hjälpte inte!

Köpte ny nattcreme!- blev inte 10 år yngre!

La mig tidigare - blev tröttare!

Tränade, köpte simkort och simmade - hjälpte inte!

Köpte lott! - Hjälpte inte!

Klagar och gnäller i min blogg - OCH DET HJÄLPER INTE!!!!!

Känner mig hängig- mina armar ser också hängiga ut. Tränar med hantlar på kvällarna men det är bara armarna som känner sig mindre hängiga av det.

Fryser och klär mig i tjocka lager av varma tröjor, raggsockor och filtar.. Kan ju inte bli sjuk nu..behöver varje öre jag tjänar..har inte råd att vara sjuk!!! Så då är jag inte det...dessutom behöver jag nya byxor- pronto! 

Singelmammans dilemma!!!

ps. Min bil har börjat vissla...är så rädd att det är något kostsamt fel på bilen, så jag vågar inte kolla upp vad det är.... Är m a o en förb. fegis också!!!

Visst är Salem al Fakir vår tids Ted Gärdestad!

Hade redan tänkt tanken då jag  kom att tala med en 12-åring som funderade kring detta. Både Ted och Salem har lite längre böljande hår, snälla ansikten och inte så "stylade" som många artister. Båda spelar musik de skapat själva.. Ensamma sitter de på scenen vid sitt piano med en sällan skådad scennärvaro och det känns viktigt att Salem vinner melodifestivalen på något vis..

De är båda bra förebilder för dagens unga killar. Det är hoppingivande att se dessa killar som trots sin ungdom inte slukas av kommersialismen och att de inte bara spottar fram listettor, skrivna och spelade av andra.

Kom upp i tid idag. Åt god och nyttig frukost...men vad hjälpte det??? VA?!! Kom inte in i bilen. Fruset!! Dj-a kyla! Har inte klagat tidigare på den men nu är jag sur. Snorhala vägar + stress = livsfara.

Började dagen med dans i en lokal en bit ifrån skolan. Gick bra! Körde tillbaka bilen till jobbet. Sprang för att möta eleverna...Följde med dem tillbaka till skolan. In i bilen igen! Fort till stan, 5 mil. Mamografi. Jo, det gick bra! Fort tillbaka till jobbet, 5 mil tillbaka. In och säga hej till eleverna. Möte! Försökte äta lunch samtidigt. Tappade matlusten. Möte igen. Stackars förälder glömt, men var snabbt på plats ändå.

Skriva instruktioner till vikarien! Stress, stress.

Kom en bild ifrån dagis. Min lille prins har byggt ett jättehögt torn. Så fint och mycket stolt son på bilden. Tack, Anneli!   Skynda skynda till dagis. Min son sist kvar. Dåligt samvete. Usch! Fort till dottern!

På scouterna hade de haft utelek och vi kom mitt i blåbärssoppan. Stressa hem med den nylånade boken om dinosaurier. Väl på väg upptäcker dottern att hon glömt kvar sin skolväska. Vända om!  - Mamma. Min kompis säger att det bor en blå dinosaurie i vår skog. Gööör det det? Mamma är ju pedagog så: - Nää, han vill nog bara skoja lite med dig. Dinosaurierna är utdöda sedan länge.  - Men mammaaaa, hur vet man det säkert??  Den padagogiske modern gör en undanmanöver för hon är såå trött. - Vi kan läsa mer om det när du ska sova.. Kände mig mycket nöjd med det svaret ända till nattningen kom och jag tvingades läsa flera sidor om olika teorier om varför de kräken dog ut....TRÖTT! Nu ska jag plugga några timmar. Kul att gå på högskola och jobba heltid...Vad har jag gett mig in på???