Förb. dator... Ville inte starta så jag bankade lite på den. Då föll fronten av...ja, den satt lite löst. Hittade en knapp som jag tryckte på med min penna. Då försvann hela knappen in i burken. Lugn och fin.... Surade och klämde i mig en portion med micromat. Snöboll på rutan. Duns!

Vilken osis han hade. Det var min datorkunnige granne... Som straff för snöbollen  fick han komma in och träffa min ovän datorn..Han fixade givetvis problemet och jag fick trevligt sällskap på köpet.

Nu sitter jag här och håller tummarna för att barnens möte med pappan och nya lillebrodern blir bra. Barnen var så oroliga... Som vanligt lyssnade vi på Andrea Bocelli innan vi somnar... Titeln gör mig så rörd..tur att jag inte vet vad de sjunger om. Tror resten är på Italienska..men jag kan ju ana...I morse var det dags att säga "hej då" till barnen. Vi ses om en vecka! Hoppas, hoppas de får en fin vecka, mina underbara små barn...